Kreativ på beställning

Jag citerar mig själv:

"Det finns något romantisk över begreppet konstnär. Det är liksom inhöljt i ett rosa skimmer och när jag står och ser på mig själv, vill jag gärna tänka mig att jag är en flyktig och olycklig konstnärssjäl som offrar lyckan för att uppnå det drömlika stadiet av konstnärskap"

Nu är citatet såklart taget helt ur sitt sammanhang, men jag tycket det är rätt tydligt ändå. Det här är ett ämne jag ganska lätt ramlar in på (du fattar ju, i samma tårtbit som kreativitet och sådär). För det mesta brukar jag sucka över hur tråkig och apatisk jag är, men ibland händer det fan nåt.

Som nu till exempel (helt off topic: Angående 'hända något just nu' så började flippklockan i vardagsrummet just låta något otroligt, tror bestämmt att det 'just nu' blev Juli). Jag känner mig rätt chill faktiskt. Sådär att jag har plockat fram pennor och papper och gjort kaffe. Tidpunkten stämmer också rätt bra för att helheten ska bli sådär konstnärsromatisk.

Jag är för pigg för mitt eget bästa, men min ursäkt är att jag faktiksr måste rita lite nu. Blev ombedd att göra ett kort, nån släkting som fyller 50. Jag brukar ha otroligt svårt att vara kreativ på beställning, men en sak jag kommit fram till, är att när det gäller de här korten är det oftas inget problem. Det händer titt som tätt att jag ritar kort åt folk, de alla liknar varandra mycket och bygger på samma motiv, fast i väldigt många olika utföranden.

Hur som, själva motiven är ointressanta, det är utförandet som är lite kul. Ur det perspektiv att det går så lätt, kan vara så att jag helt enkelt är så van att rita dessa bilder, att det går utan problem. Men det är ändå kul. Det här var alltså en helt random tanke som slog mig. Roligt att det i alla fall finns ett område inom villket jag kan vara kreativ på beställning.

Oj oj, nu har jag glömt vad jag började skriva om i det här inlägget, så jag borde nog sluta.