Du långtråkiga sommarlov, vad gör du med mig?

Känner mig tidsmässigt disorienterad. Jag tänker: "Såhär har det ju varit de senaste veckorna" inser sedan att veckorna jag refererar till ligger en månad bort i tiden. Att min hjärna glömt bort de senaste tre-fyra veckorna. Det verkar som jag blir sjukt slö och borta av att inte göra någonting (ingen överraskning, but still). Jag behöver något att göra men det går lite segt på den fronten. Ägnar mig åt att vara nostalgisk istället. Fast det blir jag bara sjukt depp av, eftersom jag börjar sakna nördupplagan av mig själv (fortfarande nörd dock, men det har varit värre).

Jag har funderat lite över den här bloggen, jag vill gärna skriva något trevligt men kommer liksom inte riktigt på något. Jag vill inte skriva om politik och feminism och rasism osv osv eftersom jag behöver en viktighetsfri zon. Dessutom skulle sådana inlägg sluta i ett virrvarr av oförståeliga tankar som störtar ner mot en aggressiv avgrund (mm, där fick jag till det). Jag skulle säkerligen uppröra en jävla massa folk också, dels eftersom alla tycker olika, men också eftersom jag skulle vara så uppfyll av hur sjukt bra min åsikt är, att en textresumé av den skulle bli en upphetsad nedklottring som helt missar poängen.

Jag har också uteslutit alternativet "dagbok" eftersom jag själv känner mig så totalt ointresserad av andras dagboksbloggar (det beror ju självklart på hur man lägger upp det, men ni vet den här "idag har jag ätit jordgubbar"-grejen).

Vad jag kommit fram till? Att det egentligen inte finns något jag kan skriva om. Och det är ju så in i helvete tråkigt. Jag hade någon idé om att publicera krönikor eller likanande, för det tycker jag är rätt så trevligt. Men problemet kvarstår liksom, det är svårt att komma på ämne. Vart hittar man sådan inspiration? Kollar nyheter och skriver om sånt? Det här behöver jag fundera på.

Jag vill gå en kurs i hur man finner inspiration, motivation och kreativitet utan att behöva vänta på en idé i x antal veckor (vilket är fallet för mig). Alternativt gå i någon typ av kreativitetsterapi. Jag har en teori om att det kan finnas tre grupper:

1. De som är sjukt kreativa och duktiga, som utövar diverse estetiska aktiviteter utan att behöva en allt för lång uppladdningstid.
2. De som vill vara väldigt kreativa, och som lyckas ibland, men som inte riktigt kommer till skott och som hela tiden beklagar sig över sin förfärligt långa förberdelsetid.
3. De som helt enkelt inte bryr sig och som varken är eller vill vara kreativa.

Sen lär det ju finnas massor av undergrupper och diverse alternativa människor som vägrar placera sig någonstans (vilket jag har full respekt för, jag ser upp till folk som går sin egen väg och bla bla, ville bara klargöra det). Men i stora drag. Jag utgår också ifrån att jag inte behöver berätta vart jag placerar mig själv.

Åh, ett alldeles för långt inlägg, klockan fem på eftermiddagen. Jag är verkligen tidsmässigt disorienterad.